Planckteleskopets nya bild av universums äldsta ljus berättar nya saker om kosmos historia. (Bild: ESA och Planck-samarbetet)
Med nya mätningar från det europeiska rymdteleskopet Planck berättar universums äldsta ljus – den kosmiska bakgrundsstrålningen – allt mer om vårt märkliga kosmos och dess historia (pressmeddelande hos ESA).
Nu släpps en hög med vetenskapliga artiklar som analyserar fyra år av mätningar med Planckteleskopet, som sändes upp 2009.
Planck är världsbäst just nu på att mäta upp den kosmiska bakgrundsstrålningen över hela himlen, och nu har teleskopet kunnat göra det bättre och på fler sätt än något annat teleskop hittills.
För första gången får vi en karta i polariserat ljus över hela himlen. Ljusvågorna från olika håll svänger olika, och för forskare berättar det åtskilligt om färdvägen genom universum sedan starten, bara 380 000 år efter big bang.
Mätningarna har redan tillbakavisat förra årets stora upptäckt av gravitationsvågor från big bang. Men i övrigt bekräftar kartan att vi bor i ett expanderande universum där mörk materia och mörk energi helt dominerar, och som förmodligen kom igång genom att expandera ännu fortare.
Men en nyhet gör forskarna glada: de första stjärnorna måste ha bildats senare än vad man tidigare trott.
Universums så kallade Mörka åren slutade ungefär 550 miljoner år efter stora smällen, 100 miljoner år senare än väntat.
Garrelt Mellema, astronom vid Stockholms universitet, forskar om hur nya radioteleskop som LOFAR och SKA kan berätta om hur, när och var de första stjärnorna kom till. Han är nöjd med den nya bilden av universum, då stjärnor och galaxer, lite senare än väntat, gjorde joner av stora moln av väteatomer.
– Det har varit svårt att bygga modeller med ett så sent slut på återjoniseringens tidsålder, men det behövs inte längre.
Dels stämmer resultaten bättre överens med observationer av avlägsna galaxer från till exempel Hubbleteleskopet. Men det gör jobbet också lättare för radioteleskopen, eftersom de viktiga signalerna från vätgasmoln i det fjärran universum kommer att kunna ses vid lite kortare våglängd än man tidigare trott.
– Det är mycket bra nyheter för dessa svåra experiment, säger Mellema.
Alla nya forskningsartiklar från Planckteleskopet hittar du här.
