Den närmaste stjärnan efter solen, Proxima Centauri, har en planet där liv kanske skulle kunna klara sig.
Upptäckten är resultatet av kampanjen Pale Red Dot som ett internationellt forskarlag drog igång i våras för att hitta en ”blek röd prick” – en potentiellt jordliknande planet runt den röda dvärgstjärnan som ligger närmast oss i galaxen, bara drygt 4 ljusår från jorden. Teamet, som letts av astronomen Guillem Anglada-Escudé vid Queen Mary University i London, nu meddelar via ESO (pressmeddelande; artikel i Nature) att de lyckats.
– Det är den närmaste exoplaneten vi har hittills hittat, och den närmaste som vi någonsin kommer att kunna hitta, sa Anglada-Escudé under en presskonferens vid ESO i Tyskland under onsdag eftermiddag. (Se presskonferensen hos ESO.)
Planeten, som får beteckningen Proxima b, har än så länge bara setts som ett regelbundet och inte speciellt tydligt vacklande hos dess värdstjärna, den lilla, svala, röda dvärgstjärnan Proxima Centauri. Den påminner på många sätt inte alls som jorden: den åker ett varv runt stjärnan var 11:e dag. Den är också tyngre, minst 1,3 gånger jordens massor men troligen inte mycket mer.
– Vi är rätt säkra på att den är en liten planet och inte en gasjätte, sa Anglada-Escudé.
Avståndet från stjärnan är precis lagom för att flytande vatten borde kunna klara sig på dess yta. Det betyder att det finns hopp om liv, och närmare än såhär har vi aldrig hittat en lovande planet utanför solsystemet.
Vad innebär detta för jakten på liv i rymden? Populär Astronomi fick tag i Malcolm Fridlund, gästprofessor vid Chalmers och med i ESA:s projektteam för flera planetrelaterade rymdprojekt. Han snabb att påpeka att mätningarna har varit svåra och upptäckten inte är entydig, men pekar ut de nya möjligheter som en så nära exoplanet ger.
– Det här tycker jag är faktiskt ett stort steg. Om det bekräftas är det en planet som vi inte bara kommer att kunna studera från jorden, utan även på plats, säger han.
Fridlund menar att tekniken bakom projekt som Breakthrough Starshot kan i princip göra det möjligt för oss att skicka små, lätta sonder till Proxima Centauri, eller ut i rymden. Starshotprojektets Pete Worden deltog också på ESO:s presskonferens. Han hyllade upptäckten som ”truly inspirational” och lovade att samarbeta med ESO och allt medan man utvecklar projektets planer.
– Vi är på väg, sa Worden.
Planeten blir i vilket fall som helst ett hett mål för nästa generation av teleskop, och möjligen även dagens. Kan det finnas liv på planeten? Det kan vi bara gissa om, menar Malcolm Fridlund och får medhåll från forskarteamet.
– Vi har ingen aning om det har en atmosfär eller inte, om det har vatten eller inte. Men det är möjligt, sa teammedlemmen Ansgar Reiners vid Georg August-universitet, Göttingen, Tyskland, under presskonferensen.
Kan man med ta kort på Proxima b utan att åka dit? Inte med dagens instrument, menar Markus Janson.
Enligt Malcolm Fridlund har den möjliga upptäckten varit en snackis under de senaste månaderna bland exoplanetforskare, och berättar att man planerade att offentliggöra den under en presentation på konferens i juli i Davos men att det inte blev av. Forskningsresultaten, som presenteras nu i en artikel i tidskriften Nature, är så trovärdiga som man kan hoppas på i dagsläget, tror Fridlund.
En tidigare planet rapporterades tidigare runt Alfa Centauri B, men nya analyser av mätningarna har fått upptäckten att mer eller mindre försvinna. Kan samma sak hända även med Proxima b? Nej, tror Guillem Anglada-Escudé, som fastslår att signalen i mätdata från Proxima är mycket tydligare än den från Alfa Cen B b, som syntes till först när mätningarna utsatts för många korrektioner. Men han hoppas att andra forskare ger sig på de befintliga mätningar och gör egna observationer.
– Vi uppmuntrar andra att bekräfta planeten, säger han.
Nu börjar alltså historian om Proxima b, en helt ny och spännande granne för oss på jorden. Räkna med att arbetet med att analysera om mätningarna, och planerna för hur man tar reda på mer om planeten med hjälp av dagens och framtidens teleskop, får en riktig rivstart.
– Nästa steg är att ta reda på om den har en atmosfär. Det vet jag knappt ens hur man kan börja! Men det är möjligt att man kan göra det med E-ELT, säger Malcolm Fridlund.
Mer om Proxima b och möjligheterna till liv där finns på sajten proximacentauri.info
Anders Nyholm pratade med Markus Janson. Robert är delvis jävig då han även arbetar som ESO:s kontaktperson för utåtriktad forskningsinformation i Sverige.
