Vad händer med svensk rymd- och astronomiforskning när regeringen släpper höstens budget – och den nya forskningspropositionen som kommer i oktober? De första signalerna är på ingången. De ser lovande ut vid första anblick – men utdelningen kan bli klenare än vissa hoppats på.
På en pressträff den 9 september presenterade forskningsminster Helene Hellmark Knutsson (S) och vice statsministern Isabella Lövin (MP) en särskild satsning på forskning på flera samhällsutmaningar, som de uttrycker det. Regeringens hemsida har detaljerna här och här.
Medierapporter om satsningen lyfte omedelbart fram klimat, hälsa – och rymden. I presentationen skriver ministrarna dessutom att rymdforskning ”ger oss ny och unik kunskap om livsbetingelserna på jorden och i universum”. TT illustrerade sin rapport (Sydsvenskan) med en bild på 25-meters radioteleskopet vid Onsala rymdobservatorium.
Men vad har ministrarna egentligen lovat när det gäller rymd?
Satsningen som går till Rymdstyrelsens verksamhetsområde ”rymdforskning och rymdversksamhet” är relativt blyga 20 miljoner kronor från 2018, och sedan 40 miljoner året därpå – alltså efter nästa riksdagsval. Det kan jämföras med 378 miljoner kronor för området i Rymdstyrelsens budget för i år.
Ökningen motsvarar bara en liten del av det som Rymdstyrelsen önskat i sitt senaste budgetunderla till regeringen. Myndigheten har under flera år gått försiktigt fram men efter att regeringens rymdutredning 2015 rekommenderat en större ansvarsområde för Rymdstyrelsen drog man till med en större ökning. Regeringen skulle kunna komplettera med budgetpengar från Näringsdepartementet, men man kanske också går efter Riksrevisionens linje: i sitt remissvar på utredningen tycker man inte att Rymdstyrelsen behöver växa.
Vad för slags rymdverksamhet vill man satsa på? Klimatdata verkar vara svaret. Helene Hellmark Knutsson och Isabella Lövin tycks gilla en annan av rymdutredarens Ingemar Skogös förslag: att Sverige ska bli bättre på att utnyttja rymddata i samhällets (och klimatets) tjänst. Det lyfts fram i ministrarnas förslag, och siffrorna stämmer väl överens med vad Rymdstyrelsen velat ha för att bättre utnyttja data från Europas störa satellitprogram som miljö- och säkerhetsprojektet Copernicus.
Det sa också Hellmark Knutsson i riksdagen den 8 september som svar på en fråga om regeringens rymdprioriteringar och rymdturism från Mathias Sundin (L). Riksdagens hemsida har en videoversion av deras rätt spännande dialog. Sverige behöver bli bättre på att utnyttja data från satelliter i rymden, menade ministern.
– Att se vad vi kan utveckla för industri på det. Det är det som vi har valt att prioritera, sa hon.
Mest sannolikt kommer ministrarna ändå inte peka ut vad Rymdstyrelsen ska använda sina pengar till, förklarar myndighetens pressansvarig Johan Marcopoulos.
– Det brukar inte vara så mycket pekpinnar. Myndigheten får själv väga ihop politiska signaler med verkligheten, förklarar han.
Olle Norberg, generaldirektör för Rymdstyrelsen, vill vänta med att kommentera regeringens rymdplaner tills vi vet mer om hur de ser ut.
– Det är alltid glädjande att regeringen ökar satsningarna på rymden. Sedan får vi ge oss till tåls till regeringen presenterar en nationell rymdstrategi för övriga förändringar, säger han till Populär Astronomi.
