Energieffektiva blå lysdioder belönades 2014 med Nobelpriset i fysik. Sedan LED-lamporna introducerades på marknaden som ett effektivt och energisnålt alternativ till den gamla sortens glödlampor, har allt fler valt att byta ut sin belysning. Men trots detta minskar inte den totala energiåtgången, och som ett resultat ökar fortfarande ljusföroreningarna.
Anledningen till ökade ljusföroreningar trots energisnåla lampor beror på att allt mer yta nu är belyst. Fler och starkare lampor installeras på ställen som innan var mörkerlagda, exempelvis husfasader och små vägar. Detta leder till allt mer överflödigt ljus, och som resultat av detta lyses allt mer av himlen upp. Detta benämns som ljusföroreningar.
Med hjälp av NASA-satelliten Suomi NPP och dess instrument VIIRS (Visible Infrared Imaging Radiometer) har forskare sedan 2011 kontinuerligt kunna mäta förändringar i ljusföroreningar. Andelen artificiellt belyst jordyta har ökat med 2,2 procent varje år sedan 2012. Det framgår av den senaste rapporten från projektet (forskningsrapporten i Science Advances; pressmeddelande hos GFZ Potsdam; rapport hos Forskning & Framsteg).
Denna ökning har noterats trots att instrumentet inte kan uppfatta våglängder under 500 nanometer vilket representerar det ”blåa” ljuset som moderna LED-lampor främst verkar i. Resultaten är oväntade eftersom forskarna hade förväntat sig en minskning av det totala ljuset.
Om ökningen av ljusföroreningar fortsätter i samma takt kommer andelen belyst yta från 2012 ha fördubblats innan år 2050. Den energivinst från övergången till LED-lampor förväntades ge kommer helt försvinna då allt fler nya ljuskällor tillkommer. Bristen på mörka platser och en störd dygnsrytm har i sin tur effekter på både människor, djur och växter. Det blir också allt svårare att se stjärnhimlen vilket stör vetenskapliga observationer. Astronomer tvingas då att flytta allt längre bort från städerna vilket är anledningen till att stora teleskop idag ligger på obebodda platser som Atacamaöknen i Chile. Även många insekter och djur som anpassat sig till mörkret under miljontals år störs av den konstanta belysningen. Ett exempel på detta är att småfåglar sjunger allt tidigare på morgonen i närheten av städer med mycket ljus.
Vad kan vi göra? Kanske göra som danskarna som nu har Skandinaviens första mörkerpark på öarna Møn och Nyord: på SR Naturmorgons rapport från Møn. Tidigt draghjälp fick projektet 2014 när Pink Floyd kom till Møns klint för att spela hela deras Dark Side of the Moon. Parken kan du följa som Dark Sky Møn på Facebook. Mer om ljusföroreningar och hur de kan minskas hittar du hos International Dark Sky Association – till exempel listan över världens mörkerparker – och aktivistbloggen Loss of the night. Eller upptäck hur ljusföroreningar kan mätas i vår artikel Det lyser om Stockholm – alltför mycket av Johannes Puschnig i Populär Astronomi 2016/1.
