Sverige måste engagera sig mer i internationell rymdpolitik enligt en ny rapport från Rymdstyrelsen, annars kan riket få säkerhetsproblem. Detta är på grund av att Esrange ska bygga ut så att de kan skicka upp satelliter till omloppsbana runt jorden, vilket Rymdstyrelsen är positiva till.
Esrange står för ”European Space and Sounding Rocket Range” och är Sveriges enda rymdbas. Den ligger utanför Kiruna och drivs av Swedish Space Corporation (SSC), tidigare kända som Svenska rymdbolaget. Härifrån skickas bland annat ballonger stora som Globen upp med experiment på resor runt nordkalotten och raketer upp till 700 km över jordens yta. Som jämförelse ligger den internationella rymdstationen på en omloppsbana på 400 km över jordens yta. Från och med 2021 och 2023 förväntas Esrange kunna skicka upp små kubsatelliter på polära banor över nord- och sydpolen.
Esrange kan bli första rymdbasen i Västeuropa med satellitförmåga. Närmaste konkurrent är den norska rymdbasen på ön Andøya som också jobbar för en utbyggnad och som kan bli klar innan Esrange. Två andra konkurrenter är Storbritannien och Portugal. Storbritannien planerar att bygga sin första rymdbas på den skotska halvön A’ Mhòine och Portugal på ön Santa Maria i Azorerna. Men båda dessa är ännu i planeringsstadiet och den brittiska verkar ha kolliderat med ett område som är av milövetenskapligt intresse.
I januari i år kom Talma sameby och Esrange överens om expansionen. Talma sameby har tidigare kritiserat planerna då området kring Esrange används som betesmarker under vintertid. Mer om expansionen går att läsa i Populär Astronomi 2018/4.
Frågan Rymdstyrelsen fick från regeringen är vilka ytterligare ”åtgärder avseende utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska aspekter” som behövs i samband med att Esrange bygger ut. Rapporten är skriven av Thorwald Larsson, säkerhetsansvarig, och signerad av Anna Rathsman, Generaldirektör på Rymdstyrelsen. Den går att ladda hem delvis eftersom bilaga 2 faller under sekretesslagstiftningen, 15 kap. 1§ (2009:300). Om det är på grund av rikets säkerhet eller företagsekretess framgår inte.
Rymdstyrelsen säger att det finns stora fördelar med en expansion, mycket intresse från företag, och att expansionen bör göras. Men också att expansionen kommer att göra Sverige till en större rymdnation.
– Under de senaste fem åren har den säkerhetspolitiska miljön försämrats. … Utvecklingen går mot alltmer av stormaktskonkurrens och en försvagning av multilaterala arrangemang. skriver Thorwald Larsson i rapportens sammanfattning.
Genomförs expansionen ska alltså Sverige ta en mycket mer aktiv roll inom internationell rymdpolitik. Rymdstyrelsen säger att Sverige bör delta i internationella organ för att medverka i förhandlingar om internationella avtal och riktlinjer om rymden. Det bör tillsättas en rymdrättsexpert som kan tolka och förstå avtal. Rent säkerhetspolitiskt menar Rymdstyrelsen att myndigheter kan behöva insyn i vem som vill använda sig av faciliteterna på Esrange. Detta beror på att stora rymdnationer kan ha intresse i vilka organisationer det är som vill skicka satelliter från Esrange, vilka bärraketer som förs hit, och vad för slags satelliter som skickas upp.
En ytterligare intressant detalj som förs på tal handlar om ansvaret över satelliterna. Sverige kan få ansvar för vad för satelliter som skickas upp eller, till och med, över eventuella skador som de kan orsaka.
Detaljer om vad dessa risker är mer exakt finns inte i de tillgängliga bilagorna. Däremot går det att läsa yttranden från myndigheterna som Rymdstyrelsen har haft kontakt med under utredningen. Dessa är som regel positiva till utvecklingen och är från, till exempel, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets radioanstalt (FRA), med flera.
