Den 30 juni är det den internationella asteroiddagen, instiftad av FN, och vad passar väl då bättre än att få sig en liten existentiell paus från coronakrisen? Hur hade det sett ut om covid-19 inte var en influensa utan en asteroid med förestående hot om kollision? Vi har dryftat frågan med Johan Köhler vid Rymdstyrelsen och Kristoffer Hultgren vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Under 2018 ramlade den lilla pamfletten Om krisen eller kriget kommer ned i svenskarnas brevlådor, utskickad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Och i år ramlade plötsligt även krisen ned i form av ett virus och Folkhälsomyndigheten fick träda fram och presentera ett upplägg på hur denna kris skulle hanteras.
Men hur hade det sett ut om det inte var ett krig eller ett virus som hotade oss, utan något stort utifrån rymden? En asteroid på kollisionskurs med jorden. Vilka i Sverige är ansvariga för att reda ut den krisen och finns det redan nu några planer på vad som i så fall skulle göras?
Vi ringde sålunda upp Johan Köhler hos Rymdstyrelsen. Han är avdelningschef för forskning och utveckling och ansvarig handläggare för eventuella hot från rymden och kanske den som blivit vår imaginära asteroidkris egen Anders Tegnell (vår numere berömde stadsepidemiolog).
Vad finns det för planer ifall ni upptäcker en asteroid på kollisionskurs mot jorden? Går det att undvika ett nedslag?
– Med dagens teknik brukar vi räkna med att vi skulle behöva känna till asteroiden tio år innan nedslaget. Tanken är då att man skickar upp farkoster som i hög hastighet flyger in i asteroiden och liksom en biljardboll stöter den ur sin bana tillräckligt mycket för att den på tio års sikt ska avvika så pass mycket att den missar jorden, förklarar Johan Köhler.
Tekniken har ännu aldrig testats, men ESA håller tillsammans med NASA på att utveckla ett projekt vid namn Hera. Kortfattat går projektet ut på att en farkost flygs in i en av kropparna på en dubbelasteroid för att sedan mäta hur banan ändras hos den av kropparna som träffades, jämfört med den kropp som förblir orörd. Genom att ta reda på vilken effekt detta ger kan man räkna ut vilka insatser som skulle behövas om detta skulle bli aktuellt i framtiden.
På evenemanget Planetary Defense Conference görs också vartannat år simuleringar kring vad som skulle hända om ett nedslag av olika proportioner hotade jorden. Vid förra årets simulering strök New York tragiskt med.
Men Johan Köhler manar till lugn.
– Jag skulle säga att vi har koll på banan hos alla de större asteroiderna och det är ingen av dessa som utgör något hot inom en överskådlig framtid.
Alla de stora rymdorganisationerna för idag bok över riskerna med de asteroider de upptäcker och det finns listor där allmänheten kan gå in och se över vilka stenar som kommer att passera jorden samt vilken kollisionsrisk dessa har. Kollisionsrisken beror på hur väl banorna kan beräknas, men ligger normalt under 1 procents risk för nedslag. Däremot finns det ju många, mycket mindre asteroider som är svårare att kartlägga eftersom de upptäcks med kortare varsel.
– De stora asteroiderna upptäcker man i väldigt god tid eftersom de syns tydligt när solen lyser på dem. Därför lägger vi mycket kraft på teknik att kunna upptäcka de mindre asteroiderna tidigare för att kunna mäta in dem och få bättre prognoser. De små kan göra stor skada på en lokal nivå, säger Johan Köhler.
Ett exempel på detta är meteoritnedslaget i den ryska staden Tjeljabinsk år 2013. En rymdsten, inte större än 17 meter i diameter, kom infarandes, brann förvisso upp i atmosfären men orsakade ändå personskador genom den frisläppta energin som spräckte en massa glasrutor.
– Den stenen var väldigt liten och upptäcktes därför inte och kom som en total överraskning för alla. Över 1300 personer fick uppsöka sjukvård för skärsår från de krossade fönstren, berättar Johan Köhler.
Vad hade Rysslands motsvarighet till Rymdstyrelsen eller MSB kunnat göra om de vetat om den i tid?
– Det finns ett uttryck, boten får inte vara värre än soten. Det kan alltså uppstå större personskador i de bilolyckor som kan uppkomma vid en evakuering än om man enbart går ut med en uppmaning via radio att alla bör hålla sig borta från fönster om de ser ett starkt ljussken på himlen. Men om asteroiden hotade utplåna hela staden, då tar man ju hellre risken med bilolyckorna och en evakuering eftersom det i så fall räddar fler liv, säger Johan Köhler.
Men om loppet var kört då? Hade världens myndigheter hållit den information hemlig för att undvika panik?
– Det hade inte gått att hålla en sådan stor asteroid hemlig, de syns alldeles för bra i teleskop, vilken astronom som helst hade kunnat upptäcka den och göra banberäkningar. Ett hot från rymden hade aldrig kunnat hållas under någon statsapparats kontroll. Rymden är transparent, det går inte att gömma något där, lugnar Johan Köhler.
Men hade du blivit Anders Tegnell vid ett sådant här hot?
– Det beror på. Om nedslaget låg långt bort i tid, så kanske det hade varit jag. Men eftersom det då ligger så långt bort i tid kanske det inte hade rört sig om dagliga presskonferenser, utan då och då med information om hur vi ska avvärja hotet.
Om det var en mer förestående katastrof som vi inte kan avvärja och att det därför hade handlat mer om samhällets beredskap för evakuering och liknande, då hade det nog varit någon på MSB som blivit Anders Tegnell. Kanske Kristoffer Hultgren.
Vi kontaktade därför också Kristoffer Hultgren, samordnare för rymdfrågor på MSB. Han berättar att vid en eventuell evakuering av många människor skulle MSB sannolikt behöva samordna berörda myndigheter och aktörer – i det här fallet polis, sjukvård, räddningstjänst, Rymdstyrelsen, aktuell länsstyrelse, SOS Alarm och i viss mån kommuner.
Vad gör vi om alla måste evakueras på grund av närstående asteroidnedslag?
– Det finns inga generella planer just för ett asteroidnedslag, men det är polisen som ansvarar för evakuering i Sverige, och skulle det röra väldigt många människor att evakuera så finns frivilligorganisationer som skulle kunna bistå polisen med exempelvis dörrknackning. Vid massevakueringar är också transporter viktiga och sannolikt skulle även fler myndigheter som Transportstyrelsen behöva involveras. Även privata transportföretag skulle behöva bistå samhället med resurser, förklarar Kristoffer Hultgren.
Vad händer om alla får panik då?
– För att stävja panik är kommunikation till allmänheten mycket viktig, och MSB har verktyg som till exempel Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), vi har myndigheternas gemensamma webbplats krisinformation.se och genom SOS Alarm så kan informationsnumret för kriser 113 13 skalas upp för att kunna ta emot många telefonsamtal från orolig allmänhet.
Vi har såklart också medierna till vår hjälp som är mycket viktiga vid en större kris, särskilt med snabbt händelseförlopp då myndigheter måste nå ut med livsavgörande budskap skyndsamt. Sedan ska man komma ihåg att aktuell kommun, eller flera kommuner, är viktiga då de ofta är ansvariga för alternativa och tillfälliga boenden för de som evakueras.
Är det du som hade blivit talesperson vid en sådan här kris?
– Vem som hade ansvarat för presskonferenser vet jag inte, men gissningsvis MSB tillsammans med Polisen. MSB har mycket kunskap och erfarenheter kring att arrangera direktsända presskonferenser.
Men vem som faktiskt blivit asteroidkrisens Anders Tegnell är inget vi kommer få reda på särskilt snart, eftersom det inom de närmsta hundra åren inte finns någon asteroid som utgör ett faktiskt hot mot jorden.
