Svensk rymdmedicin i Marssimulering

I nummer 3 2021 av Populär Astronomi intervjuades tre svenska forskare om sitt arbete inom rymdmedicin. En av dessa var Anton Ahlbäck, ST-läkare inom Anestesi och Intensivvård vid Universitetssjukhuset Örebro, som då var mitt uppe i förberedelserna inför Marssimuleringen AMADEE-20. Nu är simuleringen slutförd, och Anton Ahlbäck har därför fullt upp med att sammanställa resultaten, men däremellan hade han tid för en uppföljande intervju för att dela med sig av sina erfarenheter från uppdraget.

AMADEE-20 är den tredje i raden av s.k. analoga Marssimuleringar, där astronauter isoleras på en bas på jorden och utför uppdrag speglande ett uppdrag på Mars. Denna gången hölls den i Negevöknen i Israel mellan den 4 och 31 oktober 2021 i ett samarbete mellan Austrian Space Forum och den israeliska rymdstyrelsen. Efter en första vecka av möten med media och konstruktion av själva basen var astronauterna helt isolerade och kunde endast kommunicera med kontrollcentret  i Innsbrück via länk, med en simulerad tidsfördröjning på tio minuter för att spegla hur kommunikationen skulle se ut mellan jorden och Mars. För att se till att astronauterna höll sig friska under uppdraget finns ett hälsoteam på plats, som denna gång inkluderade Anton Ahlbäck.

– Vädret var egentligen det största medicinska problemet, berättar han för Populär Astronomi.

Under uppdraget utförde astronauterna flera “rymdpromenader” i 45 kilogram tunga dräkter, som dessutom konstruerats så att de simulerar hur det skulle vara att röra sig i Mars atmosfär. Eftersom det blir närmare 30 grader varmt i Negevöknen löpte astronauterna stor risk att drabbas av värmeslag under sina längre promenader.

– Ganska snabbt blev det upp över 37 grader varmt inuti dräkten, med en 40 procents luftfuktighet, förklarar Anton. Eftersom vi hade en tio minuters tidsfördröjning var vi tvungna att vara väldigt snabba på att upptäcka tidiga förändringar i astronauternas värden, så att vi kunde be dem söka skugga eller ta det lugnare.

Det svenska deltagandet bestod även av ett experiment som utfördes under själva simuleringen. I experimentet fick astronauterna, som inte hade någon tidigare medicinsk utbildning, först titta på en kort instruktionsfilm och sedan utföra en ultraljudsundersökning på en av sina kollegor. Under ett uppdrag på Mars kommer astronauterna inte kunna ha samma direkta stöd från kontrollcentrum som de kan ha på till exempel ISS. Därför behöver de kunna utföra bland annat medicinska undersökningar självständigt, samtidigt som de inte kan ha fullständig kunskap om allt de kan tänkas behöva. Syftet med Örebroexperimentet var att se hur bra astronauterna skulle kunna utföra en grundläggande ultraljudsundersökning med endast en kort instruktionsfilm.

– Vi har inte hunnit sammanställa alla data ännu, men det vi har sett är att vi har fått väldigt varierande resultat, säger Anton. Alla lyckades få bra bilder av lungorna, medan det var absolut svårast att få bra bilder av hjärtat, eftersom man behöver lägga ultraljudsproben i en speciell vinkel för att lyckas.

Nästa steg, enligt Anton, blir nu att börja fundera på hur man kan förbättra metoden så att astronauter kan utföra ultraljudsundersökningarna med ännu bättre resultat. Han spekulerar kring om man skulle kunna använda s.k. virtuell verklighet (virtual reality, VR) för att träna astronauterna medan de är ute i rymden, eller om man kan använda en artificiell intelligens till att instruera dem medan de tar bilderna. Han skulle dessutom vilja undersöka hur väl astronauterna kan tolka de bilder de får, allt för att de ska kunna bli så självständiga som möjligt under en Marsresa.

– På ISS har man använt ultraljud till olika typer av basforskning, men aldrig i någon klinisk situation, berättar han. Där kan de få hjälp live genom att en läkare nere på jorden säger åt dem hur de ska rikta undersökningsproben, men den största skillnaden på Mars är tidsfördröjningen. Där är astronauterna helt isolerade och behöver vara mer eller mindre autonoma ifall det skulle hända något.

Nästa AMADEE-simulering planeras att genomföras i Egypten under 2024/2025. Kanske får vi se en vidareutveckling av Anton Ahlbäcks experiment redan då.