Nu vet vi vilka rymdprojekt som kan bli uppföljaren till Sveriges nationella klimatsatellit MATS. Av de tre projekt som tävlar om uppsändning 2021 handlar två om klimatforskning och ett om kosmiska explosioner. Det meddelade Rymdstyrelsen den 10 november.

Beskedet visar att Sveriges trögstartade nya program av nationella forskningssatelliter går nu stadigt framåt. Klimatsatelliten MATS, som försenats på grund av saknade delar, sänds upp i slutet av 2019. Nu ska uppföljaren väljas.

De tre tävlande heter DICE, SIW och SPHiNX. Två av projekten leds av Chalmers, och ett från KTH. Av projekten är två kända sedan tidigare, och ett är ny. Två handlar om att undersöka jordens atmosfär och ett ska titta ut mot avlägsna stjärnsmällar.

Foto: NASA
DICE ska studera stormiga ismoln, som det här som fotades av astronauter på Internationella rymdstationen 2008. (Foto: NASA)

SIW (Stratospheric inferred winds), som leds av Donal Murtagh vid Chalmers, ska använda mikrovågsteknik för att undersöka vindar långt upp i atmosfären genom att spåra hur ozongas rör sig. Projektet, som också tävlade när MATS valdes ut, är på flera sätt släkt med svenska succén Odin (som nyligen firade 15 år i rymden).

DICE (Dual-frequency Ice Cloud Explorer) är nykomlingen i sammanhanget. Den är liksom SIW en satellit som ska titta neråt, och leds av chalmersfysikern Patrick Eriksson. DICE ska studera stora ismoln – som spelar en viktig men inte välförstådd roll i klimatet – genom att mäta ljus från vattenmoleklyer med våglängd kring en millimeter.

Bild: NASA GSFC/S. Wiessinger
SPHiNX ska undersöka extrema stjärnsmällar – gammablixtar – med hjälp av ett slags röntgenteleskop med polaroidglasögon. (Illustration: NASA GSFC/S. Wiessinger)

SPHiNX (Satellite polarimeter for high energy X-rays) har ett helt annat mål: att studera gammablixtar långt ut i kosmos. Satelliten lånar teknik från det KTH-ledda ballongprojektet PoGO+ och ska studera polariserad röntgenstrålning från gammablixtar – de mystiska smällar som tros uppkomma när svarta hål föds i våldsamma stjärnexplosioner. Projektets ledare är KTH-professorn bakom PoGO+, Mark Pearce.

Nu ska detaljerade planer tas fram för alla tre projekt för att försäkra att de är genomförbara, och att de passar in i den svenskutvecklade Innosat-plattformen som gör rymddebut med MATS.

Sedan, enligt Rymdstyrelsen efter sommaren 2017, blir det dags att välja vilket av projekten som ska bli verklighet.

(Bilder: SSC m. fl.)
Sveriges pärlband av små fiffiga forskningssatelliter ska fortsätta med SIW, SPHiNX eller DICE. (Bilder: SSC m. fl.)

Mer om nationella satelliterna har vår vän Anna Davour skrivit, både i Populär Astronomi (MATS blir Sveriges nya satellit i nr 2014/4 och Nationell satellit i limbo i nr 2013/1) och i nästa nummer av Forskning & framsteg.

Jävvarning: i mitt andra jobb på Onsala rymdobservatorium, som har Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers som värd, har jag forskarna bakom SIW och DICE som kollegor.