Europas ministrar säger ja till marsbil men nej till asteroidexperiment

ESA:s ministerrådsmöte i Schweiz avslutades i fredags. Under de två dagar långa mötet diskuterades framtiden för ESA:s olika projekt, program, satsningar och dess resurser. Diskussionerna gäller satsningar för åren 2017 till 2021. Bland ministrar från alla 22 medlemsländer leddes Sveriges delegation av statssekreterare Karin Röding, som vikarierade för forskningsministern.

Redan på förhand hade oro uttryckts för hur det ska bli med finansiering och liknande frågor, givet den nuvarande politiska och ekonomiska oron i Europa. På grund av den nuvarande eurokursen har Sverige intagit en något återhållsam ställning, som generaldirektör Olle Norberg uttrycker det på Rymdstyrelsens hemsida. Sverige går med i två nya program, Integrated Application Promotion och Incubed. Bägge dessa program ska stimulera innovation i användande av mätningar från satelliter, till exempel inom klimatforskning.

En av de största skrällarna blev att AIM (Asteroid Impact Misson) kommer att skrotas. Detta på grund av bristande ekonomiska resurser. AIM, som länge setts som något av ett flaggskepp bland ESA:s projekt, skulle vara både våghalsigt, innovativt och ambitiöst. Ett projekt där ESA och NASA tillsammans skulle kunna undersöka möjligheterna att ändra banor för de asteroider som kan hota jorden med nedslag. AIM var även ett projekt som, liksom Rosetta, engagerade allmänheten. Förhoppningsvis kan AIM ändå komma att bli aktuellt senare i framtiden igen, eftersom det ju är ett otroligt viktigt projekt, särskilt på lång sikt. I Populär Astronomi  2016 nr 1 finns mer att läsa om AIM. Nedan kan ni se en video om hur AIM var tänkt att fungera.

Vem ska man skuldbelägga för att pengarna inte räcker till då? Enligt ESA-bossen Jan Wörner, som bloggat om mötet, var det ett enskilt uteblivet bidrag som knäckte AIM. Klart är i alla fall att det inte var Norges fel. Under de senaste veckorna har det kommit hot om nedskärningar från det norska hållet, men efter protester blev dessa inte av. Norge, som nyligen antog en egen rymdstrategi, ”fortsätter som rymdnation”, som den bloggande astrofysikern Maria Hammerstrøm summerar läget.

Dessutom ges pengar till fortsatt samarbete kring den internationella rymdstationen ISS –och marsprojektet ExoMars får också fortsatt förtroende. Projektet får grönt ljus (PhysOrg) att som planerat placera ett fordon på vår röda grannplanet, med fokus på att leta efter livstecken. Strövaren ska borra efter bevis på liv, antingen liv som en gång funnits eller som kanske fortfarande finns där just nu. Det är ett projekt som anses värt att lägga pengar på trots en del av projektets första etapp slutade i misslyckande när landaren Schiaparelli kraschlandade på Mars i oktober. Detta ska göras i samarbete med bland annat Ryssland. Diskussionerna kring ExoMars färgas dock av den dåliga stämning som råder mellan Ryssland och resten av Europa i kölvattnet av konflikterna i Ukraina och Syrien.

Vad gäller samarbetet med ISS, som till viss del ägs av USA, så är framtiden också oklar i och med den nyvalde presidenten Donald Trump. Som vi tidigare nämnt hade 53 % av amerikanare mellan 18 och 35 år föredragit ett få en meteorit i huvudet än att Trump blir president. I och med att AIM nu läggs på is kanske dessa personer i framtiden kan få sin önskan uppfylld.