Få har väl missat veckans stora rymdnyhet – Curiosity har funnit organiska molekyler på Mars. Upptäckten publicerades i en artikel i den åttonde juni i det senaste numret av tidskriften Science. Även om det nya fyndet kan peka på liv för länge sedan, så står dock en geologisk förklaring närmast till hands.
Alltsedan NASA:s Viking-sonder sändes till Mars på 70-talet har forskare aktivt sökt efter organiska föreningar på den röda planeten. Rovern Curiosity har fortsatt sökandet, och sex år efter landningen har arbetet nu burit frukt. I ett område som för tre miljarder år sedan var botten av en sjö har rovern på två olika platser borrat upp material ur sedimentet, vilket sedan hettats upp till en temperatur på mellan 600℃ och 800℃ för att frigöra ämnen, och för att slutligen studeras med en masspektrometer, skriver Science. Analysen visar – med nästan hundra gånger större säkerhet än tidigare mätningar med Rovern – att det uppborrade gruset innehåller organiska molekyler som liknar kerogen, en organisk substans som förekommer i sedimentära bergarter.
På vår egen planet har kerogen bland annat bildats genom långsam nedbrytning av alger och andra mikroorganismer under stort geologiskt tryck, och är en byggsten vid produktion av skifferolja. Huruvida de nyfunna molekylerna på Mars härstammar från organismer, vulkanisk aktivitet eller kolrika meteoriter vet dock forskarna ännu inte. Det mesta pekar dock på ett geologiskt ursprung.
Ett annat forskarlag har samtidigt – även de med hjälp av instrument ombord på Curiosity – upptäckt säsongsvariationer av metan i Mars atmosfär, skriver NASA i ett pressmeddelande. Fynden av metan på Mars hör till en av Curiositys milstolpar, något som vi tidigare skrivit om. Metan kan bildas genom geologisk aktivitet, men forskarna kan inte utesluta ett biologiskt ursprung. Säsongsvariationerna ger dock ytterligare ledtrådar om de bakomliggande mekanismerna.
Även om den nya upptäckten utgör en milstolpe för Mars-forskningen, så var det inte helt oväntat att organiska föreningar förekommer på planeten. Sådana föreningar bildas abiotiskt i universum, och hamnar sedan på planetytor genom nedslag från meteoriter, interstellärt stoft och liknande skriver Science. Detta är känt från mätningar av liknande inflöden här på jorden, och det är ett rimligt antagande att sådana processer även förekommer på våra grannplaneter.
Att vi inte har kunnat påvisa förekomsten av organiska föreningar förrän nu beror sannolikt på den karga och utsatta miljön på Mars, där ytan ständigt bestrålas av ultraviolett- och joniserande strålning, vilket i kombination med oxiderande processer kan bryta ned organiska molekyler. Förekomst av svavel har troligtvis bidragit till att konservera och bevara de föreningar som nu har påvisats.
Fyndet får troligtvis stor påverkan på framtida Marsexpeditioner. Två nya rovers är redan planerade, NASA:s Mars 2020 och ESA:s ExoMars. Även ESA:s ExoMars TGO, vars nya bilder vi skrev om tidigare i våras, studerar i detta nu bland annat metan i planetens atmosfär. Upptäckten lär dock motivera än fler expeditioner specialiserade på sökandet efter liv på Mars, och även bemannade färder i framtiden.
I klippet från NASA här nedan kan du lära dig mer om den nya banbrytande upptäckten.
