Under veckan meddelade USA:s vicepresident Mike Pence att amerikanska astronauter ska återvända till månen senast år 2024. Enligt Pences tal till National Space Council ska detta ske med alla medel möjliga. Men det kvarstår frågetecken kring hur den accelererade tidsplanen ska realiseras.
Under National Space Councils möte den 26:e mars, som ägde rum på Marshall Space Flight Center i Alabamas Huntsville, meddelade USA:s vice president Mike Pence att NASA ska tidigarelägga planerna att åter sätta astronauter på månen. 2017 blev det klart att månen är ett prioriterat mål för NASA under Donald Trump. Enligt det nya direktivet ska det ske redan inom fem år.
Mellan 1969 och 1972 gick totalt tolv människor på månen. De sista astronauterna som besökte den grå himlakroppen var Apollo 17:s Eugene Cernan och Harrison Schmitt, och under de 47 år som passerat sedan dess har människan varken tagit några steg på månens yta eller befunnit sig i omloppsbana runt månen.
Enligt NASA:s senaste planerna ska en bemannad testflygning med Orionkapseln (som ska kunna ta människor bortom jordens omloppsbana) ske år 2023. Därefter skulle det dröja fem år för astronauter att landa på månen, något som alltså inte skulle ske förrän år 2028. Den nya målsättningen, som innebär att NASA ska sätta människor på månen redan inom fem år, är därför lika ambitiös som den är anmärkningsvärd.
Anledningen till vice presidentens utspel uppges delvis kunna härledas till frustration med förseningar av NASA:s raket SLS (Space Launch System) och Orionkapseln. Genom att tidigarelägga nästa månlandning vill man säkra USA:s position som ledande nation på rymdområdet.
– Mina damer och herrar, det är helt enkelt inte bra nog. Vi är bättre än så, sade Pence om tidsschemat som åter sätter amerikaner på månen först i slutet av nästa decennium.
Det nya direktivet ger paralleller till 60-talets rymdkapplöpning, som intensifierades när USA:s dåvarande president John F. Kennedy år 1961 presenterade USA:s målsättning att sätta människan på månen redan samma decennium. Kunde man då så kan man nu, lyder resonemanget. Pence noterade även Kinas framsteg på rymdområdet, speciellt sonden Chang’E 4 som i början av januari blev den första att landa på månens mörka sida och den följande ambitionen att sätta taikonauter på månen under 2020-talet. NASA:s mål måste naturligtvis vara vassare om man ska behålla sin position i den yttersta framkanten för bemannad utforskning av solsystemet.
Vi kan alltså ha sett den offensiva accelerationen av nästa rymdkapplöpning reflekteras i vicepresidentens ord. I en tid med stora framsteg på rymdområdet tävlar USA inte bara med andra internationella rymdmyndigheter utan även privata aktörer såsom SpaceX, som imponerat med fantastiska framsteg under kort tid och som även de planerar att sätta människor på månen och Mars under de kommande åren.
Även om Pence under offentliggörandet tryckte på att NASA måste göra brådskande satsningar för att återvända till månen är detta något som inte syns i Trump-administrationens budgetanspråk för NASA som lagts till den amerikanska kongressen. Mycket arbete återstår dessutom för att NASA ska kunna landa på månen – någon månlandare har NASA ännu inte börjat arbeta med, för att nämna ett exempel. Positivt är dock att NASA:s rymdbudget är större idag än på många år.
Experter menar att NASA kan förmå möta administrationens nya tidsplan, men att det kommer att vara svårt. Företaget Lockheed Martin, ansvariga för Orionkapseln, menar att de kan ta fram en månlandare anpassad för bemannade landningar relativt snabbt genom att ta avstamp i teknologin som redan utvecklats för Orion. En sådan skulle kunna landa på månens yta 2024 om en tidig version av den rymdstation som NASA planerar att sätta i omloppsbana runt månen, Gateway, då finns på plats. Enligt NASA:s planer ska konstruktionen av Gateway påbörjas först 2022, två år innan landningen enligt administrationen ska äga rum.
Lockheed Martins vice ordförande Lisa Callahan menar att målet att sätta människor på månen inom fem år är uppnåeligt:
– Det här är en aggressiv men uppnåelig tidsplan som skulle kunna vara katalysatorn som leder till en ny era av bemannad utforskning av månen, Mars och den ännu avlägsnare rymden, säger hon till space.com.
Callahan menar samtidigt att detta inkluderar återanvändningsbar teknologi som kan lägga grunden för människans långsiktiga framtid på månen.
Mike Pence understryker i sitt uttalande att NASA ska använda alla medel för att återvända till månen innan fyrverkerierna avfyras nyårsafton 2024:
– Om kommersiella företag kan ta fram en raket, en månlandare eller andra nödvändiga resurser snabbare och billigare för skattebetalarna måste NASA ha auktoritet och mod att ändra kurs snabbt och beslutsamt för att uppnå målet.
Mycket måste klaffa för att NASA ska lyckas med Trump-administrationens nya direktiv, som kommer att kräva stora såväl tekniska som politiska ansträngningar. Men även om det mesta faller på plats är tidsrymden liten och utrymmet för testflygningar ännu mindre. Frågan är hur stora risker NASA vågar ta för att vinna vår tids rymdkapplöpning? Klart är att de kommande åren kommer att vara oerhört spännande för alla som följer framstegen på rymdområdet.
Läs mer hos New York Times, Ars Technica och space.com.
