Astronomen Aina Elvius gick bort den 23 maj 2019, 101 år fyllda.
Vi skrev en del om Aina Elvius när hon fyllde 100 år. Som professor i astronomi vid Stockholms universitet var hon en föregångsgestalt inom forskningen om galaxer och vad som egentligen pågår i deras innersta kärnor. Hur kunde man skilja mellan stjärnfabriker och osannolikt stora svarta hål?
Med hjälp av teleskop i hela världen – och i rymden – undersökte hon hur vad galaxernas ljus (i synnerhet polariserat ljus) kunde berätta om andra Vintergator och varför de kan vara så olika vår. Hon följde i fotspåren efter andra svenska astronomer som tidigt intresserat sig för galaxer, magnetfält och universum – Bertil Lindblad till exempel, och superstjärnan Hannes Alfvén.
Som ung astronom bjöds hon till Lowellobservatoriet i Arizona, USA, av dess chef John Scoville Hall.
Hennes favorit på himlen var NGC 1068, eller Messier 77, en av de första galaxerna som hon studerade med observatoriets världsledande instrument.
Under Aina Elvius karriär gick denna spektakulära spiralgalax, ofta med hjälp av hennes egna observationer, från att vara bara spännande till paradexempel på en aktiv galax, där ett supermassivt svart hål, tungt som 15 miljoner solar.
Sedan blev det nya banbrytande studier med ett av 1980-talets främsta rymdteleskop, International ultraviolet explorer.
En tid var hon den första kvinnan och hittills enda som varit ordförande i Svenska astronomiska sällskapet, som självt fyller 100 i år.
Huvudbild: Den unga Aina Elvius vid teleskopet, av Sven-Gösta Johansson, från intervjuartikeln av Gunnar Welin i Astronomisk Tidsskrift 1997.
