Förmiddagen på tisdag den 17 december, under en stor presskonferens i Paris presenterades över 110 nya stjärn- och planetnamn av den Internationella Astronomiska Unionen (IAU) som över 400 000 personer världen över har röstat om. På Chalmers i Göteborg hölls samtidigt ett firande av uppskjutningen av rymdteleskopet Cheops med temat exoplanetforskning i Sverige, där även det svenska exoplanetnamnet presenterades.
Kortfattat om Cheops så står namnet för CHaracterising ExOPlanet Satellite som på svenska betyder ungefär Karaktärisering av exoplanet-satelliten. Dess uppdrag är inte att hitta nya exoplaneter, utan istället mäta kända exoplaneters storlek med mycket högre noggrannhet än tidigare varit möjligt. Under evenemanget på Chalmers presenterades en bredd av svensk forskning som är involverat och har nytta av teleskopet, i både Stockholm, Lund och Göteborg. Uppskjutningen blev dock inställd på grund av mjukvaruproblem och satelliten blev istället uppskjuten under förmiddagen den 18 december. Mer finns att läsa om Cheops i Populär Astronomi nummer 2017-2 och 2019-3, samt här på vår blog eller hos Rymdstyrelsen.
2019 är som tidigare nämnt, superrymdåret. Det innebär att vi firar 100-årsjubiléet av det Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS), 100-årsjubiléet av den Internationella Astronomiska Unionen, samt 50-årsjubiléet av första bemannade månlandningen med Apollo 11. Vi kan även addera det astronomirelaterade Nobelpriset i fysik till både kosmologi och den första exoplaneten runt en solliknande stjärna till rymdåret 2019 samt den revolutionerande bilden av ett supermassivt svart hål i våras.
I samband med IAUs 100-årsjubileum (IAU100 Name ExoWorlds) har fler än 110 länder fått rösta fram namn på stjärnor och tillhörande planeter, en planet och stjärna per land. I Sverige presenterades det svenska namnvalet under firandet för Cheops kommande uppskjutning av Robert Cumming som är bl.a. representant för svensk utåtriktad verksamhet inom IAU och medlem i kommittén som haft ansvar för namnförslagen och omröstningen på nätet. Som redan har berättats i många medier så heter nu exoplaneten Isagel och den kretsar runt stjärnan Aniara, efter Harry Martinsons rymdepos med samma namn och som var bioaktuell tidigare i år. Isagel är där pilot på det förlorade kolonirymdskeppet Aniara.
Stjärnan Aniara hade alltså tidigare inga andra namn än katalognumreringar som t.ex. HD 102956. Runt stjärnan kretsar gasjätten Isagel som tidigare betecknades som HD 102956 b. Den upptäcktes 2010 av en grupp astronomer ledda av amerikanen John Johnson. De observerade stjärnan med de gigantiska Keck-teleskopen på vulkanen Mauna Kea på Hawaii under ett större projekt där de mätte radialhastigheter hos flera jättestjärnor i jakten på planeter runt ”mellantunga” stjärnor, det vill säga stjärnor som är mellan solens storlek och universums tyngsta stjärnor. Sammanlagt hade de hittat 18 nya planeter vid 2010, varav Isagel är den enda kända planeten runt Aniara. Men skulle fler planeter upptäckas i systemet ska de namnges inom samma tema! Mer finns att läsa om systemet i senaste Populär Astronomi 2019-4, samt här på bloggen.
Stjärnan Aniara ligger drygt 400 ljusår från Jorden och solen, i riktning mot Karlavagnen och är en tyngre, kallare och större stjärna än solen. Den är mycket äldre än solen och har en diameter som är fyra gånger större än solens eftersom den är på väg in i slutskedena av sitt liv då den så småningom växer till en röd jättestjärna. Men tidigare under sitt liv tillhörde stjärnan en klass stjärnor som är något tyngre och hetare än solen. Planeten är en gasjätte liknande Jupiter men har en omloppstid på blott 6,5 dagar och räknas därför som en het gasjätte.
Vi tog kontakt med John Johnson som idag jobbar på Harvard i USA. Han berättar att han gillar namnen vi har valt och är hedrad över kopplingen hans upptäckt har fått till Sverige.
– Jag gillar verkligen idén att namnge planetsystem med något annat än katalognummer!
Han poängterar också att man ska vara försiktig med begrepp som ägarskap av något i yttre rymden.
– Ingen äger en planet, inte ens denna. Vi tillhör den som en mystisk och vacker förlängning av kosmos. [På engelska: We belong to it as strange, beautiful extensions of the Cosmos.]
Isagel är fortfarande vetenskapligt spännande i och med att det är ovanligt med heta gasjättar runt rätt gamla och tunga stjärnor.
– Den här planeten är fortfarande en av få kända heta Jupiter-lika planeter runt en ”pensionerad A-stjärna”. Det är vad jag kallar den här sortens stjärnor som är något tyngre än solen och har nått slutskedena av sina liv. Det finns en slags ”öken” inom 1 astronomisk enhet [medelavståndet mellan Jorden och solen] från dessa stjärnor där väldigt få gasjättar kretsar kring dem. Det är fortfarande ett mysterium varför det är så ovanligt med gasjättar så pass nära sådana äldre stjärnor när de är väldigt vanliga runt inte lika gamla stjärnor som solen.
Samtliga nya stjärn- och planetnamnet finns listade på IAUs officiella hemsida för evenemanget. Och här listar vi våra grannländers namnval:
| Land | Stjärna | Planet | Förklaring |
| Danmark | Muspelheim | Surt | Muspelheim är eldens värld i nordisk mytologi. Gnistor därifrån skapade solen, månen och stjärnorna. Surt var den eldjätte som styrde över eldjättarna i Muspelheim, Muspels söner. |
| Estland | Koit | Hämarik | Koit är Estniska för gryning och Hämarik betyder skymning. |
| Finland | Horna | Hiisi | Horna är helvetet i finsk mytologi. Hiisi kan vara olika onda väsen som troll, jättar, eller olika sorters andar som med tiden tolkades att vara onda väsen. |
| Island | Funi | Fold | Funi är gammalt isländskt ord för brasa eller brand och Fold för jord eller mark. Orden är tagna från isländska ord för de klassiska elementen. |
| Lettland | Liesma | Staburags | Lisma och Staburags är karaktärer i den lettiska dikten Staburags un Liesma. Liesma betyder flamma och Staburags är även en mytomspunnen klippa. |
| Litauen | Taika | Vytis | Taika betyder fred och Vytis är Litauens statssköld och ett av Europas äldsta vapensköldar. |
| Norge | Násti | Albmi | Násti är samiska för stjärna och Almbi är samiska för himmel. |
| Polen | Solaris | Pirx | Solaris är namnet på en polsk science fiction-bok av Stanisław Lem, också filmatiserad, där Solaris är en planet täckt av hav. Pirx är en pilot och återkommande karaktär i Stanisławs andra böcker. |
