Stjärnan Proxima Centauri i trippelstjärnsystemet Alfa Centauri, den närmaste stjärnan efter solen, var länge en kandidat i sökandet efter planeter inom den beboeliga zonen. Få missade väl fjolårets upptäckt av en exoplanet i bana runt just denna stjärna. Proxima b som planeten kallas kallas gäckar fortfarande forskarvärlden, och för att kunna studera denna och liknande exoplaneter närmare krävs bättre teknik än den vi har idag. Redan vid tiden för upptäckten lovade grundaren av projektet Breakthrough Initiatives, investeraren Jurij Milner, att samarbeta med ESO. Projektets långsiktiga mål, kallat Breakthrough Starshot, är att utveckla miniatyriserade rymdsonder för resor till närliggande stjärnor inom några decennier. Likaså kommer jätteteleskopet E-ELT att bana väg för helt nya möjligheter att studera exoplaneter närmare.
Nu har ESO skrivit under en överenskommelse med just Breakthrough Initiatives, och målet är att utveckla instrumentet VISIR vid VLT för att underlätta sökandet efter flera exoplaneter kring stjärnorna i Alfa Centauri-systemet. Potentiellt beboeliga stenplaneter är svårupptäckta då värdstjärnans ljus dominerar, men i infrarött ljus är skillnaden i ljusstyrka mindre. Tanken är att VISIR, som verkar i just den infraröda delen av spektrumet, skall optimeras med adaptiv optik och en ny koronagraf. Med dessa uppgraderingar kan ljuset från värdstjärnan reduceras kraftigt för att underlätta observationer av stenplaneter.
Sverige kommer troligtvis att spela en viktig roll i projektet. Planen är att forskare från Uppsala universitet skall utveckla koronagrafen i samarbete med Université de Liège i Belgien, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Här i Sverige leds arbetet av Mikael Karlsson vid avdelningen för tillämpad materialvetenskap.
Koronagrafen är en transparent centimeterstor skiva tillverkad av syntetisk diamant. I skivan etsas djupa gitter med mikrometerprecision, och tekniken möjliggör en kraftig reduktion av den observerade stjärnans ljus. Uppsala universitet har erfarenhet sedan tidigare från utvecklingen av liknande koronagrafer åt världens tre största teleskop i jakten på extrasolära planeter. Nu förfinas tekniken ytterligare och när den nya koronagrafen installeras i VISIR kommer vi att nå en helt ny nivå av prestanda.
Proxima b ligger förvisso nära jorden, på ett avstånd av endast fyra ljusår. Men planeten är måhända inte så livsvänlig trots allt, och av denna anledning bör vi söka vidare kring de två andra stjärnorna i systemet, Alfa Centauri A och B, skriver Scientific American. När den planerade uppgraderingen av instrumenten är genomförd kommer vi att kunna detektera planeter dubbelt så stora som jorden inom den beboeliga zonen kring dessa stjärnor, berättar astronomen Markus Kasper vid ESO för tidningen. Om sådana planeter visar sig finnas där så är Breakthrough Initiatives ett steg närmre sin vision att förverkliga interstellär rymdfart.
Om du vill läsa mer om hur olika typer av miniatyrsonder för besök av Alfa Centauri skulle kunna fungera så rekommenderas artiklarna i National Geographic och Nature. Se även klippet från ESO nedan för fem anledningar till varför överenskommelsen mellan ESO och Breakthrough Initiatives kan leda till en snabbare utveckling av interstellär rymdfart!
