Det är inte första gången man kan läsa om vatten på Mars: forskare har hittat det i smala stråk, avdunstat i atmosfären, även bundet i självaste sandkornen. Från det att den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli tyckte sig se kanaler på Mars under sent 1800-tal har frågorna och spekulationer om vatten, och liv, alltid varit närvarande när man pratat om vår röda granne. När man med dagens teleskop och rymdsonder kollar på Mars ser man faktiskt spår av en gång flytande vatten, så som sjöbäddar och floder som mynnat ut i mindre vattendrag.

ESA/DLR/FU Berlin (G. Neukum)
Uttorkade flodbäddar i Nanedi Valles regionen på Mars. Bildt: ESA/DLR/FU Berlin (G. Neukum)

Den 25 juli meddelade European Space Agency, ESA, att man hittat en sjö med flytande vatten under den tjocka isen på Mars sydpol (pressmeddelande hos ESA samt artikel i Science). Redan 1987 föreslog Stephen M. Clifford att sjöar, eller nätverk av tunna gångar, med flytande vatten kunde finnas under de kilometertjocka istäckerna vid Mars poler, fastän där är närmare minus 70 grader. Clifford menade att värme från marken, isolationen från isen och salthalten kan sänka smälttemperaturen tillräckligt mycket för att hålla vattnet flytande. Mars yta är relativt ung med få kratrar, i och med vulkanutbrott, vilket pekar på att Mars forfarande kan ha ett aktivt varmt inre. Mätningar gjorda av Viking-landarna på 70-talet visade att Mars yta innehåller en hel del salter, vilket gör flytande vatten på Mars i högsta grad möjligt.
Med rymdsonden Mars Express har man skickat lågfrekventa radarvågor mot planetens yta. Dessa kan penetrera marken till flera hundra meters djup och fungerar nästan som ett ekolod. Tiden det tar för vågorna att komma tillbaka säger något om vad för slags material det studsar på. Vid 1,5 kilometers djup, med en diameter på omkring 20 kilometer, ändras materialet markant från den omkringliggande marken.
– Det är svårt att tänka sig att det skulle vara något annat än flytande vatten. De flertalet sjöar som finns under isen på Antarktis, även Grönland, ger mycket liknande signaturer, säger Dainis Dravins, professor emeritus i astronomi vid Lunds universitet.

Karta: NASA/Viking; THEMIS Bakgrund: NASA/JPL-Caltech/Arizona State University; MARSIS data: ESA/NASA/JPL/ASI/Univ. Rome; R. Orosei et al 2018
Data från ESA:s pressmeddelande. Vänster: Området där Mars Express har skickat ned radarvågor. Mitten: Inzoomat på undersökningsområdet. Färgskalan visar på de olika materialen i marken, där den röda pilen mot det blå området är sjön med en diameter på 20 kilometer. Höger: Radarbild från Mars Express där Mars yta syns som ett vitt streck och sjön är markerad strax höger om mitten med röd pil. Bild: Karta: NASA/Viking; THEMIS Bakgrund: NASA/JPL-Caltech/Arizona State University; MARSIS data: ESA/NASA/JPL/ASI/Univ. Rome; R. Orosei et al 2018
ESA/DLR/FU Berlin, CC BY-SA 3.0 IGO
Istäcket vid Mars sydpol. Bild: ESA/DLR/FU Berlin, CC BY-SA 3.0 IGO

Markradar används mycket på jorden också men det är en komplex procedur att lyckas med 60 miljoner kilometer bort i tyngdlöshet. Innan Mars Express skickades upp år 2003 kunde radarinstrumentet MARSIS aldrig testas fullt ut på jorden vilket ledde till en hel del komplikationer när det först skulle fällas ut. Anordningen som består av två 20 meter samt en 7 meter lång antenn sticker rakt ut från sondens kropp samtidigt som den cirkulerar kring Mars. Upplösningen blir även begränsad av de lågfrekventa radarvågorna, vilket i sin tur gör att små ändringar i marken kan vara svåra att upptäcka.
– Man kan inte göra sådana här djupgående radarundersökningar med en Marslandare, anordningen skulle behöva vara 100 meter lång, säger Dainis Dravins.
Det är otroligt svårt i att lyckas detektera en 20 kilometer bred sjö på Mars, menar Dainis Dravins.
– Den totala ytan av Mars är lika stor som den totala landytan på jorden, säger han.

ESA, CC BY-SA 3.0 IGO
Konstnärs illustration av radarinstrumentet MARSIS på Mars Express med sina långa antenner. Mars och Valles Marineris i bakgrunden fotograferat av Mars Express. Illustratör: ESA, CC BY-SA 3.0 IGO

Att liv skulle finnas i sjön på Mars tycker Dainis Dravins inte verkar troligt, i och med den låga temperaturen. Men att ha hittat en sjö öppnar upp möjligheten för att hitta fler, där vatten är en god indikator för liv att finnas.
I maj skickade NASA upp Marslandaren InSight, planerad att landa på himlakroppen i slutet av november detta år. Syftet med InSight är att mäta hur temperaturen är på olika djup under marken, vilket kommer kunna hjälpa forskarna säga något om hur pass aktiv Mars forfarande är, och ifall planeten faktiskt är varm nog för att kunna värma upp vatten i marken underifrån. Än har vi fortfarande mycket kvar att upptäcka hos den, jämfört med jorden, mycket annorlunda värld som är Mars.

Tycker man att Mars är spännande kommer man att kunna läsa mer om vattnets historia på Mars i septembernumret (prenumerera gör man via www.popularastronomi.se/prenumerera). Även värt att notera är att Mars lyser klart röd på himlen just nu när den precis varit som närmst jorden på 15 år. Slutligen blir det en hel del om Mars på Astronomins dag och natt den 29 september, som denna gång har tema Röd planet, blå planet (www.astronominsdag.se/mars-jorden).

1 KOMMENTAR

Comments are closed.