Tre nationer siktar mot Mars denna sommar, den globala pandemin och en världsekonomi i gungning till trots. Under perioden 13 juli till 15 augusti är fönstret för att sända expeditioner till Mars öppet. Förenade arabemiraten sände iväg sonden Al Amal den 19 juli, och torsdagen den 23 juli lyfte Kinas farkost Tianwen-1. Nu återstår det för USA att lyckas med uppskjutningen av rovern Perseverance innan fönstret stänger.
Den 19 juli lyfte Förenade Arabemiratens första interplanetära rymdsond Al Amal (även känd som Hope) från Tanegashima Space Center i Japan. Under endast sex år lyckades nationen realisera projektet, trots att de vid starten 2014 inte hade någon rymdmyndighet.
Om allt går väl så kommer Al Amal producera den första heltäckande kartan över Mars atmosfär från en höjd av 20000 till 43000 km. Projektet kommer att kunna ge en heltäckande bild av planetens globala väder, samt en djupare förståelse för hur grundämnena väte och syre är fördelade i dess atmosfär. Ytterligare en förhoppning är att rönen skall kunna ge svar på varför väte och syre avdunstar från Mars atmosfär, enligt projektets officiella webbsida.
Det är en otrolig bragd att ta steget från att sätta satelliter i omloppsbana till interplanetär rymdfart inom loppet av så pass kort tid berättar Brett Landin, ingenjör vid University of Colorado Boulder, för tidningen Nature. Han blev anlitad av Förenade Arabemiraten som expert och mentor för en av projektgrupperna. En förklaring till att landet har kunnat göra en så snabb utveckling är just att de systematiskt har anlitat internationell expertis för att utbilda och omskola sina egna forskare och ingenjörer i flera rymdprojekt.
Förenade Arabemiraten siktar med detta och framtida projekt mot att utöka den vetenskapliga och teknologiska expertisen i landet, då de står inför stora utmaningar såsom mat- och vattenbrist, samt sinande oljetillgångar. Men de ekonomiska skälen till trots, så har tanken även varit att kunna bidra med kunskap som står hela mänskligheten till gagn, berättar Sarah Al Amiri, vetenskaplig projektledare, för Nature.
Även Kina siktar mot Mars, och med sonden Tianwen-1 (ungefär “Frågor till himlen”) vill de inte bara kartlägga planetens magnetfält från omloppsbana, utan även närstudera dess yta med en solcellsdriven rover. Och igår, den 23 juli, lyfte sonden från Wenchangs satellituppskjutningscenter i södra Kina, skriver Kinas nationella rymdstyrelse i ett pressmeddelande.
Andrew Jones, journalist för tidskriften SpaceNews twittrade ut en av de tidigaste bilderna från själva uppskjutningen under torsdagsmorgonen.
Kina har tidigare försökt att nå Phobos, en av Mars månar, tillsammans med den ryska rymdsonden Fobos-Grunt. Sonden missade dock fönstret och kraschade på Jorden i januari 2012 efter några månader i låg omloppsbana.
Om de lyckas med bedriften att landa rovern på Mars yta, så kommer de bland annat att kunna studera underjordiska strukturer med hjälp av en markradar. Troligen kommer rovern att landa på planetens norra hemisfär. Rovern beräknas kunna vara verksam under 90 marsdagar, skriver tidningen Science, och kommer därmed att kunna samla stora mängder geologiska data. I fokus står bland annat sökandet efter underjordisk is. Samtidigt kommer sonden att från omloppsbana bland annat, liksom Al Amal, studera planetens väder.
Nu återstår det för NASA att lyckas sända iväg rovern Perseverance. På grund av tekniska problem med Atlas 5-raketen har uppskjutningen flyttats framåt, skriver tidningen Spaceflight Now. Det nya datumet är nu satt till den 30 juli, skriver NASA, och uppskjutningen kommer att livesändas från myndighetens webbsida.
NASA har stora planer för Perseverance. Rovern, som vi tidigare har skrivit om här, ska samla prover från planetens yta, och om allt går väl är tanken att dessa prover skall kunna återföras till jorden med en framtida farkost, skriver Nature. Med detta projekt tar således NASA en vändning mot mer undersökningsinriktade expeditioner, i kontrast mot den mer utforskande inriktning som de tidigare expeditionerna Sojourner, Spirit, Opportunity och Curiosity haft.
Av instrumenten ombord finns bland andra SHERLOC, som med hjälp av spektrometrar, en ultraviolett laser samt en kamera skall kunna söka efter organiska molekyler och potentiella biosignaturer i marken. Detta är det första instrument som är dedikerat till direkt sökande efter spår av liv på Mars. Därtill kommer instrumentet att testa hållbarheten för rymddräkter på plats, då små bitar av rymddräktsmaterial skall skickas med.
En annan spektakulär del av rovern är helikoptern Ingenuity, ett rent teknologiskt experiment för att försöka genomföra den första kontrollerade flygningen i Mars atmosfär.
Tiden börjar bli knapp, och om NASA kommer att behöva skjuta upp datumet för avfärd ytterligare ökar risken för att de får vänta länge betydligt. Den 15 augusti infaller nämligen den sista dagen för när expeditionen kan lyfta.
Den europeiska rymdstyrelsen ESA arbetar tillsammans med ryska Roscosmos på rovern Rosalind Franklin, döpt efter den engelska DNA-pionjären och kemisten. Det huvudsakliga uppdraget är att ta reda på huruvida det någonsin har funnits liv på den röda planeten, samt studera vattnets historia.
Rovern skulle ursprungligen sänts iväg till Mars denna månad som del av ExoMars-expeditionen, men ESA gick i mars i år ut med att fler tester krävs. Den rådande pandemin har även inneburit alltför stora hinder för utvecklingen av projektet, varför uppskjutningen senareläggs till perioden augusti-oktober 2022 när uppskjutningsfönstret öppnar igen.
Även drömmen om att skicka människor till Mars är högst aktuell. Första steget är dock att återvända till månen, och både Kina och USA är redan igång med förberedelserna. Till dess får vi under de kommande månaderna med spänning invänta ankomsten av, förhoppningsvis, tre expeditioner till Mars, samt mängder av potentiella nya rön.
