Den 10 februari i år fick himlen på den amerikanska rymdkusten uppleva ännu ett skådespel när rymdsonden Solar Orbiter skickades upp från Cape Canaveral. I veckan släpptes Solar Orbiters första, efterlängtade bilder, tagna rekordnära stjärnan, och forskare har redan identifierat spännande detaljer på solytan.
Tidigare i somras nådde Solar Orbiter ett avstånd på 77 miljoner kilometer från solytan under sin närmsta passage hittills. Solen har aldrig tidigare fotograferats på så litet avstånd, och bilderna imponerar till och med de forskare som arbetar allra närmast rymdsonden:
– De första bilderna överträffar våra förväntningar. Vi kan redan se tecken på väldigt intressanta fenomen som vi inte kunnat observera i detalj förut, säger Daniel Müller, en av ESA:s forskare inom projektet.
Solar Orbiter-projektet är ett samarbete mellan rymdjättarna ESA och NASA, med bidrag från 19 av ESA:s medlemsländer. Målet med projektet är bland annat att komma närmare lösningar på solvindens mysterier, och ombord på sonden finns 10 instrument som tillsammans möjliggör studier av solen på olika nivåer. Ett särskilt spännande instrument är RPW, Radio Plasma Waves, som tagits fram i samarbete med Institutet för rymdfysik i Uppsala. Instrumentet används för att mäta elektriska och magnetiska fält, vilket Populär Astronomi rapporterade om i januari.
De detaljrika bilderna har redan gett överraskande resultat. Bland annat har man kunnat observera mindre soleruptioner, så kallade lägereldar, på solytan. Det skulle kunna handla om vad som i teorin benämns som nanoeruptioner, ett fenomen som forskarna tror bidrar till uppvärmningen av solens korona och som kan vara en del av förklaringen till den stora temperaturskillnaden mellan solens atmosfär, koronan, och dess yta, fotosfären. Forskarna är hoppfulla om att framtida data från Solar Orbiter kommer att klargöra lägereldarnas roll i solens atmosfär och öka vår kunskap om solens yttre lager, vilket i sin tur är ett led i att förstå rymdvädret som påverkar jorden och övriga solsystemet varje dag.
I slutet av 2021 beräknas Solar Orbiters avstånd till solytan ha minskat ytterligare, till 42 miljoner kilometer. Man kommer därmed att överta Merkurius plats på första parkett och kunna studera solen i ännu större detalj. Sondens bana kommer att justeras längst vägen, för att bland annat möjliggöra de allra första kameraobservationerna av solens poler.
Solar Orbiter är inte den enda sond som solar sig i rymden just nu: Redan 2018 gick uppskjutningen av syskonsonden, NASA:s Parker Solar Probe, av stapeln. Du kan läsa mer om Parker i Populär Astronomis artikel inför uppskjutningen. De två sonderna har delvis samma vetenskapliga mål, men kommer att uppnå dem på olika sätt. Vi kan alltså vänta oss en hel del ny kunskap om vår närmsta stjärna framöver. Även Nour Raouafi, forskare inom Parker-projektet, ser ljust på framtiden:
– Det kommande decenniet kommer att vara en guldålder för solforskningen, sa hon till Nature i februari.
Och med Solar Orbiters spektakulära närbilder på solen har guldåldern bara börjat. Källor och mer information hittar du bland annat hos NASA, ESA och Nature.
