Vintergatan, vår galax, är kanske den allra häftigaste synen som stjärnhimlen har att bjuda på. På sensommar och höst syns Vintergatsbandet som allra bäst från Sverige. Bor du långt utanför storstaden så behövs ingen guide till hur du ser det. För alla andra, hår kommer våra bästa tips.
Hitta en säker plats bort från stadsljuset. För att se Vintergatan bra behöver du titta från en ordentligt mörk plats och utan månljus. Var i din närhet kan du bäst komma bort från ljusföroreningar? Det kan gälla att reka!
Titta i syd, och uppåt. Vintergatsbandet ser du som ett band över hela himlen men bäst högt i syd, lite beroende på klockslag och datum. Sett från Sverige är det som tjockast i stjärnbilden Svanen. Galaxens allra mest stjärnrika delar, i stjärnbilden Skytten, syns bra endast från sydligare breddgrader.
Hoppas på stjärnklart väder en ledig dag under höstmånadernas första halvor. Vilken blir årets allra bästa kväll under Vintergatan? Det gäller att hitta den bästa blandningen av bra väderchanser och mörkare himlar. De bästa perioder 2018 är den första halvan av varje månad i september, oktober och november. Men även årets Astronomins dag och natt, lördagen den 29 september, kvalar in som en utmärkt Vintergatan-kväll. Andra lovande lördagar är 6 och 13 oktober, och 3 november (som blir bäst för norrlänningar och kvällströtta).
Markera Vintergatans veckor i almanackan. 2018 är Vintergatans tre bästa tider lätta att komma ihåg: första halvan av september, första halvan av oktober och första halvan av november. Eller i detalj: 31 augusti-15 september, kl 21-23 (gäller för södra Sverige); 29 september-15 oktober, kl 20-22 (gäller för södra och mellersta Sverige); och 29 oktober-12 november, kl 19-20 (gäller för hela landet). År 2019 blir det istället mellan den 20 och 3 i varje höstmånad som är bäst för Vintergatsbarn.
Morgonpigg? Vårvintern bjuder på mera Vintergatan. Även på vårvintern kan du se Vintergatsbandets ljusaste delar om du är uppe tidigt på morgonen. Då är de bästa tiderna kl 04-05 under första halvan av mars, kl 03-04 under första halvan av april och kl 01-02 under första halvan av maj.
Tänk dig Vintergatan som en storstad. Att titta ut över Vintergatan är – paradoxalt nog – som att se en ut över en storstad inifrån. Tänk dig att blicka ut mot Stockholm om natten från Observatoriebacken eller Hammarbybacken, eller över Göteborg från Masthuggskyrkan. Du är inuti staden men får ändå en överblick. Staden lyser åt alla håll men mest mot stadskärnan. Och långt, långt bort kan du möjligen se ljuset från helt andra platser.
Känn dig hemma i en underbar, vidsträckt, stor och vacker spiralgalax. Vintergatan är vår galax, hem till hundratals miljarder stjärnor och lika många planeter. Den är en spiralgalax av samma slag som många andra galaxer i universum. Alldeles i mitten, 25 000 ljusår inåt, lurar ett supertungt svart hål (det ligger lite till höger om där Saturnus är just nu).
Upptäck stjärnorna och planeterna – med kikare eller med blotta ögat. Kan du se Vintergatan så kan du också få syn på en mängd andra spännande saker på himlen. Planeterna Mars och Saturnus håller till lågt över horisonten i syd under Vintergatans bästa tider under hösten 2018, och syns fint från södra Sverige. Längre bort gnistrar stjärnorna: samtliga som du ser på himlen tillhör vår galax. De flesta lyser som solen eller starkare, men de ligger på väldigt olika avstånd. Stjärnorna i sommartriangeln, till exempel: Vega ligger 25 ljusår från jorden, Altair bara 17 ljusår bort men Deneb hela 2600 ljusår. Och om du kan se Vintergatsbandet så kan du också få syn på nästa galax. Vintergatans närmaste granne, Andromedagalaxen, är inte svår att hitta i stjärnbilden Andromeda. Har du sett den så har du sett hela 2,5 miljoner ljusår ut i rymden.
Läs på så blir du kanske mörkeraktivist. Vintergatan är svårare att få syn på idag än det var förr, och att vi inte kan se den är bara den minst viktiga av ljusföreningarnas alla konsekvenser. Läs våra tidigare artiklar om ljusföroreningar, till exempel Det lyser om Stockholm – alltför mycket av Johannes Puschnig i Populär Astronomi 2016/1.
