Omslagsfoto: Peter Rosén.

Den 20 juli är det 50 år sedan Apollo 11-astronauterna landade på månen. Det firade vi redan med vårt specialnummer Populär Astronomi 2019/1. Nu går vi två steg längre: vi gör månspecialens artiklar tillgängliga för alla – och kompletterar med några fina månartiklar från arkivet.

Trevlig läsning!

– Månresorna gav oss bilder av jorden från rymden och en känsla av samhörighet som vi behöver mer än någonsin.
I Ledaren för månspecialen ser Robert Cumming våra första 50 åren med månen som början på vårt utforskande av universum.

– Jag tänker ibland på hur jag en kväll under en av resorna tittade upp mot månen och tänkte att det i samma stund fanns två personer där som tittade tillbaks på mig.
I Apollo – den omöjliga resan. berättar Fabian Bengtsson historien om månlandningarna med hjälp av Apollo-ingenjören Bob Sieck.

– Man kunde konstatera att sköldpaddorna hade förlorat tio procent av sin kroppsvikt, men i övrigt mådde de bra och visade inte upp några tecken på trötthet eller förlust av aptit.
I En annan sida av månen: ryssarnas Luna-program botaniserar Katja Lindblom bland om Sovjetunionens kända och okända månresor.

Har den stora månen rentav haft avgörande betydelse för livets utveckling på jorden? Det finns massor av spekulationer, men ingen vet.
I sin krönika skriver Anna Davour om vår dubbelplanet.

Infosfären månen: seritecknaren Yvette Gustafsson tar sig an månens dramatiska födsel, legendariska svenska sonden SMART-1, och varför månen är på väg bort. Läs Infosfären

Vatten i alla former får alla planetforskare att jubla och förundras. Hur kom vattnet dit och hur mycket finns det?
I Tillbaka till månen – för vetenskapen! rapporterar Martin Wieser och Gabriella Stenberg Wieser från månforskningens framkant – och baksidan av månen.

– Den här gången är det inte månen som är det stora målet, utan Mars. Det är en spännande tid vi har framför oss!
I Månresor för 50 år sedan och i framtiden – så tycker unga pratar Cornelia Ekvall rymdresor med unga – och de som var unga för 50 år sedan.

– Inom nordisk mytologi berättas det om vargen Månegarm som förföljde månen, skapade på så vis månförmörkelser och levde på blodet från döende människor.
I Myter om månen upptäcker Anna Härdig några av världens mest fascinerande månmyter.

Myter om månen

I Sverige kallar vi den augustimåne, och den inträffar vid fullmåne i augusti under en period då månen går upp vid nästan samma tid var kväll under ungefär en veckas tid och håller sig på en låg höjd över horisonten under tidig kväll.
Vad är en supermåne? I Nygamla månar (nr 2016/4) berättar Katja Lindblom om blå månar, blodmånar och andra nya och gamla sätt att se på fullmånen .

– Kollisionen med Theia tros vara anledningen till jordens axellutning, och det är tack vare den som jorden har årstider och förhållandevis balanserade klimatzoner.
I Så bildades månen – och jorden (nr 2016/3) berättar Katja Lindblom om den senaste forskingen om månens tillkomst.

– Det betyder att en person som väger 100 kilo av månens dragningskraft skulle känna en skillnad lika stor som att banta, eller äta upp sig, med 20 milligram.
I Så påverkas vi av månen (Nr 2013/4) går Katja Lindblom till botten med vilken påverkan månen egentligen har på våra kroppar och hjärnor.

– De senaste decennierna har man mer och mer kommit att betrakta
just månar som de mest spännande platserna i solsystemet.

På vilken plats hamnar vår måne bland Solsystemets tio mest spännande månar (nr 2011/2)? Emanuel Blume och Katja Lindblom berättar om sina favoriter.

– Han konstruerar en slags flygmaskin som framdrivs av tjugofem specialtränade gäss som han själv har fött upp.
I Gubben i månen – om en resa bortom det kändas gräns (nr 2011/2) skriver Karin Noomi Karlsson om en månreseberättelse som skrevs långt före Jules Verne och Tintin.

– I Stillhetens hav ser man att tidigare uppvärmda kratrar, nu långt inne på månens nattsida, ändå lyser i infrarött ljus på grund av värmen från de tidigare uppvärmda och solbelysta kraterkanterna.
I Månen i infrarött! (nr 2005/3) visar Magnus Gålfalk upp unika bilder på månens kratrar och slättar.

Sugen på mer om månen? Bläddra bland alla våra inlägg om månen. De är många!

Foton: Peter Rosén; NASA
Svenska bilder på månen: Peter Roséns omslagsbild togs den 4 januari 2019. NASA:s fotografi visar astronauten Buzz Aldrin under den första månlandningen, tagen av Neil Armstrong med en svenskbyggd Hasselbladkamera.

1 KOMMENTAR

Comments are closed.